Än en gång tack för alla härliga kommentarer!
Jättekul kvällsläsning.
Vinterns utveckling, OS och Timrås matcher följer vi med intresse. ( Siv är måttligt intresserad av hockeyn )
Samtidigt som vi kollar väder och vind hemma så får det oss att njuta ännu mer av sol och värme. Siv säger förstås att det hade varit kul att uppleva så mycket snö i Falkenberg några dagar.
Mekongdeltat
I Saigon valde vi att köpa en tredagars guidad rundresa i Mekong Deltat i stället för att göra det på egen hand. Skälet hade mest med tidsaspekten att göra.
Ut ur Saigon och fram till väg nr 1 som stäcker sig från norr till söder genom landet. Hastighetsbegränsningen även på denna stora väg är 40-50 km/tim. Detta pga av att det inte går att köra fortare eftersom det är dubbla led av mopeder hela tiden.
Resan gick förbi Mytho till Cai Be. I Cai Be bytte vi färdsätt till båt och en tur på ett par timmar på Mekong floden.
Här såg vi hur tillverkningen av rispapper går till. Rispapper används till vårrullar och som emballage av olika maträtter.
En av de många apbroarna testades.
Den första dagen avslutades i gränsstaden till Cambodia, Chau Doc.
Tidig avresa dag 2 blev det och inne i staden Chau Doc kom dagens första stopp. Av bussen och ned till kajen för roddbåtarna.
Vi skulle nu åka två och två i dessa roddbåtar för färd till den flytande byn.
I denna by bor folk i sina flytande hus på floden. Här lever och verkar man. En stor inkomstkälla är fiskodling. Under golvet på altanen, under tak, odlar man fisk. Golvtrallen är upplyftbar och därunder ligger fiskburarna. Mat slängs ned i buren under trallen och när fisken är färdigväxt så skickas den till fiskfabrikerna i närheten som sedan exporterar den till USA och Europa.
Efter dryga två timmar på floden var det åter dags bussåka igen. Nu var målen belägna strax utanför Chau Doc. Det var Lady Chua Xu Templet och Tay An Pagodan. Dessa två sevärdheter var i och för sig intressanta men det mest intressanta var mängden människor i rörelse i och runt templet och pagodan. Ännu intressantare var den stockning av trafiken som alla dessa människor med sina mopeder åstadkom här. Det blev nästan oframkomligt på gatan när mopparna skulle svänga av för att parkera.
Den andra dagen avslutades vid hotellet i staden Can Tho.
Dag 3 inleddes med en kort bussresa till kajen för de smala motorbåtarna som förde oss ut på floden och till den största av de flytande marknaderna, Cai Rang Floating Market. Tyvärr var marknadens omfattning inte så stor som vi hade förväntat oss. Normalt är den mycket större men så här dagen efter nyårsfirandet hade man precis börjat jobba igen.
Från den flytande marknaden gick båtfärden vidare på mindre kanaler i härlig natur. Nästa stopp blev en fruktodling och här bjöds vi efter rundvandring på ett rikligt fruktbord och lokalt te. I odlingen kunde vi se massor av mango, lime, jackfrukt och lite bananer och chili.
Åter till Saigon för övernattning.
Dalat
07.30 börjar resan från Saigon mot Dalat.
På väg ut ur Saigon möter vi morgontrafiken på väg in till staden. Kul var det att observera att det i bilfilerna var nästan helt tomt medan det på mopedfilen var knökfullt hela tiden.
Återigen ser vi hur omöjligt det är att för bussar och bilar köra fortare än 40 eller 50 km/tim. Det är mopederna som bestämmer hela tiden. Konstant ligger det en eller två moppar i bredd och bussen måste tuta och åter tuta för att komma förbi.
Vi passerade under en lång sträcka en bördig dal på högplatån där det växte vinstockar, tebuskar och grönsaker i mängder vilket vi senare också såg på marknaden i Dalat.
Sista biten upp till Dalat var en enda lång uppförsbacke.
Under färden upp kunde vi också se stora barrskogar.
Framme i staden, vid 16-tiden, väntade vi med spänning på att få se den så omskrivna konstgjorda sjön. Denna sjö planerade vi att ta en promenad runtom. Med stor besvikelse kunde vi nu konstatera att den var helt torrlagd. Undrar varför? Jo, sjön som normalt är en turistattraktion var nu torrlagd för sanering och städning i en månad.
Självklart blev det en tur på kvällsmarknaden.
Första dagen i Dalat gjorde vi en 6 timmars stadsvandring i staden och dess omgivningar.
Vädret på denna höjd är behagligt 24 gr på dagarna och en aning kyligt på kvällarna med en nattemperatur på ca 14 gr. Här gick vi omkring i shorts och t -shirts på dagarna till skillnad från Dalat-borna som var klädda i vinterjackor och tjocka mössor.
Eftersom vi sett så många vackra hus i Dalat och på vägen upp bestämde vi att dagens
foto-tema skulle bli: Läckra hus i Dalat.
Första anhalten på vandringen blev ”tokiga huset” i SV delen av Dalat: Hang Nga Crazy House. Huset är ritat av dottern till Vietnams andra president, Truong Chinh. Dottern som heter Dang Viet Nga kallas Hang Nga och är doktor i arkitektur. I tokiga huset vandrar man runt i ”träd” av betong där trapporna slingrar sig fram in i små skrymslen och vrår. Här finns även spindelväv av stål. En intressant skapelse, verkligen.
Vandringen gick vidare förbi Pasteur- institutet (fransmannen som bl. a. upptäckte hur mikroorganismer fungerar)
Eiffeltornet i Dalat, har Ni hört, hamnade också i kameran. Jodå det finns här ett ståltorn som byggts för att efterlikna Paristornet. Hela Dalat är ju franskinspirerat, många fransmän bor här sedan många år.
Nästa mål förutom en sagolikt god Baguette med tonfisk+grönskaker och härligt vietnamesiskt kaffe på ett café blev den mysiga järnvägsstationen Crémaillére. Den smalspåriga järnvägen som startar här kan betraktas som ett museum och minnesmärke trots att det gamla tåget körs på det idag 8 km långa renoverade spåret.
Efter järnvägsstationen trasslade vi oss genom en stadsdel som var lite dåligt beskrivning på de kartor vi hade med oss. Med lite hjälp av en välklädd dam och hennes dotter lyckades vi komma fram genom en av de bördiga dalarna i Dalat.
Nästa mål var den botaniska trädgården. I parken som var dåligt besökt denna dag gick vi runt och tittade på de rabatter som fanns. Inte mycket för världen, tyvärr.
Mui Ne Beach
Från Dalat startade vi en dryg 4 timmars bussresa utför från 1475 möh till havsnivån i Mui Ne. Resan gick genom de bördiga dalarna på högplatån nedanför berget där Dalat ligger. Vi lämnade ett område med grönsaker, te och som vi misstänkte kaffe i oändliga odlingar.
Här skulle vi nu bara sola, bada och slappa några dagar. Läsa, lösa korsord ingick också i aktiviteterna.
De små familjedrivna restaurangerna med den goda maten skulle också få sina besök. Detta med den goda maten var det som överraskade oss mest, även om vi var förvarnade. Var vi än åt så var maten helt fantastisk. Gott, gottigott skulle man också kunna säga.
Nhat Quang GH blev vår bas de kommande dagarna.
75-100 m till sandstrand och hav. Ett par steg till poolen. Stort rum med AC, myggnät, varmdusch , trådlöst internet , TV med OS kanaler men ingen läslampa hade vi . Det blev pannlampor i stället.
En utflykt till fiskebyn Mui Ne och de stora röda sanddynerna gjorde vi men i övrigt slappade vi av totalt i en mycket lugn miljö. Tvärs över gatan där vi bodde kunde vi se ett antal små fabriker som tillverkade fisksås. Lukten kände vi också tydligt.
Lugnt var det, som sagt, beroende på att beläggningen på sin höjd är 10% på de flesta anläggningarna.
Lugnt var det också på hälsofronten. Inga magproblem eller annat hittills. Ett undantag dock och det är Sivs förmåga att bli biten av mygg, sandloppor, eller andra småkryp. Så blev det också här i Mui Ne och därför blev det sol och bad i poolområdet de två sista dagarna.
Återkommer från Hue och Hoi An så småningom.
Många kramar
Siv o Åke
