Kerala, Indien, del 1

Hej i kalla Norden!

Kerala i SV Indien är en av de minsta delstaterna. Den är den kanske allra grönaste och namnet betyder kokosnötternas land. Det vimlar följaktligen av palmer här.

Med en yta stor som Småland och med dryga 31 milj. invånare (enl. 2001 års folkräkning) blir folktätheten drygt 800 inv/km2. Uppgifter vi sett och hört är att det idag bor ca 40 milj. i delstaten. Keralas kust, Malabarkusten, är 60 mil. Huvudstad är: Thiruvanananthapuram eller lite enklare Trivandrum.

Tack vare två monsunperioder kan många grödor, bl.a. det viktiga riset skördas två gånger/år.
Risfält och kokospalmsskogar dominerar längs kust –och lågland. I höglandet finns stora imponerande te –och kryddodlingar. Det sägs att om man ska dra dit pepparn växer så hamnar man i Kerala. Vill man besöka viltreservat så finns många sådana också i höglandet.

Till och från sedan 1956 har delstaten Kerala styrts av kommunister. Man har satsat stora pengar på skolor, sjukvård, fiske och turism. Satsningen på skola och vård har som resultat givit en nästan 100% läskunnighet och mycket låg barnadödlighet.

Hela 20% är kristna och det märks inte minst på det stora antalet kyrkor. Vasco Da Gama som landsteg här 1498 hade bl.a. till uppgift att sprida kristendomen. Han sägs ha förvånats över att den redan fanns här. Man tror att den funnits sedan år 52, alltså hela 750 år före de första kristna i Sverige.

Cochin

Staden Cochin, eller Kochi, mitt på Keralakusten blev vår första anhalt i Kerala. Vi anlände med buss från Coimbatore,
Cochin har två huvudstadsdelar. På fastlandet ligger Ernakulam och med båt därifrån tar man sig ut till halvön Fort Cochin. Fort Cochin är den historiskt mest intressanta delen av staden.

Vi bodde på ett B&B eller Homestay, som det ofta kallas här, hos ett lettiskt/indiskt par. Dom har döpt stället till Tag und Nacht. Här bodde vi jättebra med en härlig frukost och familjärt.
Även internet med kabelanslutning fanns.

Dagarna i Cochin startades med en vandring i de historiska delarna av Cochin. Kartan med beskrivna stopp fick vi på Turistinformationen och blev vår ledsagare.
Vi tittade på de kinesiska fiskenäten, den holländska begravningsplatsen, David Hall, Vasco Da Gama torget, Old Harbour House och framför allt St Francis Kyrkan.
I kyrkan, som byggdes 1503, begravdes Vasco Da Gama 1524. Han låg här i 14 år innan kvarlevorna flyttades till Portugal..
Vandringen fortsatte till den judiska Synagogan som började byggas 1568. Massor av turister var på väg in till den. Det var flera grupper som guidades runt.
Från Synagogan begav vi oss till grannen Mattancherry Palatset eller det holländska palatset.
Det var Portugiserna som byggde palatset i mitten på 1500-talet. Det renoverades av holländare 100 år senare, därav namnet. Här finns på den övre våningen en utställning om historien om Indien och de Kerala kungar som regerat här.
Santa Cruz Basilikan, som är en kyrka byggd av portugiserna 1558 blev nästa stopp på vandringen. Här pågick ett dubbelbröllop med massor av gäster. Kyrkan var helt fullsatt.
Vi fortsatte vandringen bland de historiska byggnaderna och såg bla Vasco House. Ett hus från början av 1700-talet och som kan ha varit Vasco Da Gamas hem.

Vi ville gärna se de kinesiska fiskenäten i aktion. Som vanligt gäller det att fråga flera gånger för att få rätt svar på det man vill veta något om. Det gällde även fiskenäten.
När kan vi se dem i aktion? Första svaret blev 16.30 i morgon. Andra svaret blev vid 14-tiden i morgon, beroende lite på tidvattnet. OK. Då frågar man några till och till slut kom vi fram till att det var omkring kl. 14.00 som det kommer att hända saker.
De kinesiska fiskenäten, som har funnits i Kerala i över 1000 år, används på flera håll . Här i Cochin kan man kanske se det mest som en turistattraktion. Hur som helst så är det en spretig träkonstruktion. I de fyra utliggande armarna fästs näten. En motvikt hänger i den bakre delen och balanserar hela redskapet.
Fiskenäten hänger som en hov och sänks ned i vattnet. När näten lyfts upp vittjas de och fångsten tas om hand. Proceduren upprepas med jämna mellanrum.

En eftermiddag kl.17.30 gick vi till Teatern Cochin Cultural Centre. Här startade strax sminkningen inför det dansuppträdande som började kl. 18.30.
Dansen heter Kathakali. Originalföreställningen i Ernakulam pågår i flera timmar. Den föreställning vi skulle se på i Fort Cochin är en kortare variant på en dryg timme.
Siv blev dock sminkad på vägen in till teatern. Hon fick en fågelskit i håret och på ena armen.
Under en kran utanför teatern kunde hon skölja av sig. Nybadad kunde vi ta plats.
Sminkningen skedde i långsam takt där färg efter färg lades på skådespelarnas ansikten.
Föreställningen startade med att en av skådespelarna visade många typer av mimik och finger/hand-färdigheter som kom att användas i föreställningen.
Denna föreställning av indisk danskultur blev ännu en helt ny upplevelse för oss.

Många kramar
Siv o Åke